| |
”Ovalen” med moderna rosor
Foto: Bildarkiv, Trädgårdsföreningen |
| |
Text: Henny Johansson, och foto där inget annat anges
Göteborgs rosarium invigdes 1987. Arbetet med själva anläggningen inleddes i början av 1980-talet. Grunden till rosariet utgjordes av den stora samling av rosor, i fler avseenden unika rosor, som samlats in av kyrkoherden Göte Haglund i Ingelstad i Småland. Den dåvarande chefen för Botaniska trädgården i Göteborg, Per Vendelbo, besökte 1979 Småland vid en genomresa för att få se Göte Haglunds samling av rosor. Han kom då med idén om att denna samling av ca 2000 rosor skulle bilda grunden
för ett rosarium i Göteborg och Göte Haglund donerade senare hela sin samling av rosor till Göteborgs kommun.
Under de första åren när rosariet planlades reste Göte Haglund världen runt för att samla in rosor för att utöka sortimentet. Rosorna kommer från rossamlingar i både USA och Europa, främst från Sangerhausen, men också från samlare som Valdemar Petersen i Danmark och Lars Cedergren, Råå. Vid min egen första kontakt med Göteborgsgruppen och med rosariet hörde jag ofta talas om Göte Haglunds terosor. Jag fick då intrycket av att detta var Göte Haglunds egentliga rosgärning, att samla för rosvärlden unika terosor, men har senare insett att Göte Haglund var genuint intresserad av alla grupper av rosor, vilket också framgår av den bok han skrev i ämnet, "Rosen, Blommornas drottning", i vilken han bland annat beskriver framväxten av Göteborgs rosarium och
flera av de rosor som då fanns i hans samling. Boken kom ut samma år som rosariet invigdes.
|
Kinamattan, till vänster om Gallica-Gruppen, med bl.a. återblom-mande rosor ur Portland-Gruppen |
 |
| |
Rosariet består huvudsakligen av två delar, en del med de gammaldags rosorna och en del, ”ovalen”, som innehåller de flesta av rosariets moderna rosor. Den förra ligger söder om det lilla växthuset (tidigare Fjärilshuset) och söder om Palmhuset, strax innanför entrén som ligger vid restaurang Trädgårn’ vid södra Allén. En gångväg delar ytan, till vänster finns de två ovalerna med gammaldags rosor och till höger den så kallade Kinamattan. Av de två ovalerna innehåller den första rosor ur grupperna gallica, damascena och bifera och den andra ovalen närmast Palmhuset innehåller bourbonrosor och rosor ur gruppen mossrosor. Kinamattan har fått sitt namn av de kinarosor som planterades här från starten av rosariet. Idag har dessa flyttats in i ovalen. Skötselbehov och svårigheterna
med den förra växtplatsen, sett till
odlingsförhållandena, gjorde att de flyttades.
Ovalen sträcker sig i sydväst nordöstlig riktning,
i nittio graders vinkel till axeln mellan
gallica kvarteren och Kinamattan. Det är också
denna del som är det första som möter besökaren
om man väljer att gå in genom entrén vid
Drottningstorget.
Grundtanken Göte Haglund hade, vid planeringen
av rosariet, var att visa rosornas utvecklingshistoria
och det kom att styra hela planläggningen
av rosariet. Besökaren kan välja att
starta vid gallicarosorna i södra delen av den
första ovalen för att följa denna utveckling och
den första rosen som möter besökaren är Rosa
gallica eller möjligen en variant av denna, den
ros som idag anses utgöra grunden för de kultiverade
rosorna om man följer dem bakåt i tiden.
Här finns också Rosa x richardii eller Sancta
även kallad ”mumierosen”, en av de äldsta
kända rosorna.
|
| |
Merparten av rosariets planteringar av rosor är gjorda gruppvis och man har försökt att också under de kommande åren följa Göte Haglunds huvudtanke. Den har delvis frångåtts just med tanke på olämpliga odlingsförhållanden för en del grupper av rosor men också på grund av att delar av sortimentet har dött eller tagits bort under åren. Sett till det ursprungliga sortimentet, beträffande antal arter och sorter, har de minskat genom åren, det samma gäller för antal plantor i rosariet. Enligt uppgift från den dåvarande stadsträdgårdsmästaren fanns det från början 3 800 arter och sorter (not 1) vilket var unikt för ett rosarium i norden. 1994 fanns det 2 700 arter och sorter och 6 700 plantor, 2001 hade dessa minskat till
2 000 arter och sorter och 4 000 plantor. I dag består rosariet av 1 800 sorter och ca 4 000 plantor. Förklaringarna till detta är flera. Tillgänglig yta för rosariedelen har minskats under de senaste tio åren. Bland annat flyttades mossrosorna från sin tidigare plats bakom Palmhuset till ovalen med bourbonrosor, Kinamattan har
förändrats och andra växtslag har delvis ersatt rosorna. På Kinamattan växer idag flertalet av rosariets rugosor, bland annat de nyare rugosornaur Pavementserien och ett fåtal kanadensiska rosor.
Samlingen av remontantrosor har också den flyttats in i ovalen och antalet har
samtidigt minskats till hälften. Flera av remontanterna ansågs för dåliga för att de skulle behållas vid omplanteringen. En del har ersatts och några, för Göteborgs rosarium nya remontantrosor har tillkommit, bland annat den fina ’Tom Wood’ som blommade fint också så sent som i september/oktober.
|
I sammanhanget vill jag nämna en grupp av de gammaldags rosorna som har placerats ut i parken i närheten av lekplatsen i Trädgårds-föreningen. Det är en fin grupp med mossrosor fria från mjöldagg också sent på säsongen. Gruppen innehåller bland annat ’Marie de Blois’ och ’Julie de Mersent’. Här växer också en av mina egna favoriter bland mossrosorna, den enkelblommande Rosa muscosa simplex. Föregångarna till mossrosorna, rosor ur centifolia-gruppen, finns även de planterade på Kinamattan, likaså albarosorna.
Mossrosen ’Julie de Mersent’ |
 |
| 
|
Enkla mossrosen Rosa muscosa simplex |
|
Av centifolierna skall särskilt nämnas rosen ’Vierge de Cléry’ just för att den är så vacker. Den är vit, vilket är ovanligt för centifoliarosorna, som oftast är rosa till färgen. Den har en fin doft och sidenlika kronblad, växtsättet är öppet och lite spretigt, men själv tycker jag att busken är värd att odals för blommans skull. Om denna ros skriver Göte Haglund att den hittades år 1775 i Needham i England och att den också går under namnen ’Unica Alba’, ’Unique Blanche’ och ’White Provence’’. Den säljs oftast i Sverige under namnet ’Unique Blanche’. På Kinamattan står också fortfarande flertalet av moschatahybriderna, som trots det skuggiga läget oftast är både välväxta och blomvilliga under hela säsongen, vilket kanske talar för gruppens goda egenskaper. De blommar ju dessutom på årsskotten så en nedfrysning behöver inte innebära att busken blir utan blommor sommaren som följer. Går vi vidare passerar vi Portlandrosorna bland vilka ’Portland from Glendora’ eller ’Johasine Hanet’ finns. En inte så vanlig ros som har gått att köpa på rosariet. |
'Johasine Hanet’
Rosa x centifolia ’Vierge de Cléry’ eller ’Unique
Blanche’
|
|
Fortsätter vi in i ovalen kan vi bland annat beskåda de tidigast framtagna tehybriderna, efterkrigstidens tehybrider, tehybrider från 1960-talet och framåt, floribunda- och polyantarosorna. Här finns som nämnts ovan en del andra grupper som fått flytta in. För första
gången planterades terosorna i år ut i rabatterna
för att under hösten tas upp och förvaras
i kruka i växthus under vintern. Inuti ovalen
finns det idag också klätterrosor, de var tidigare
planterade i utkanterna av denna. Syftet var att
skapa höjd i den tidigare helt låga ytan. På stöden
växer rosor som exempelvis den vita ’Ilse
Krohn Superior’, ’Tausendschön’ och ’Gerbe
Rose’. Av de lägre rosorna i rabatterna tillhör
målarrosorna några av nyheterna i rosariet och
en av dem är den i september fortfarande blommade ’Paul Cézanne’.
I den yttre bågen av ovalens västra del finns sedan
ett antal år tillbaka de engelska rosorna.
Rosariet har idag ett 70-tal engelska rosor och
sortimentet kommer att utökas ytterligare. I år
drabbades de engelska rosorna hårt av bark-
fläcksjuka och trädgårdsmästarna på rosariet
valde att under våren beskära samtliga engelska
rosor hårt för att få bort skadorna. Årets angrepp
av skadesvampar på dessa rosor har varit
mindre än tidigare år och kanske är den hårda
beskärning-en en bidragande orsak. En del av
de möjliga svampangreppen beskars troligtvis
bort.
Överst: Nya rabattrosen ’Paul Cézanne’ (Delbard)
Underst: Engelska rosen ’Crown Princess Margareta’,
Foto: Yvonne Berget |
|
Göteborgs rosarium har sedan år 2000 odlat sina
rosor ekologiskt vilket bland annat innebär att
kemiska bekämpningsmedel mot skadsvampar
och skadedjur inte används, samy används enbart
organiska gödselmedel. När jag talar med
trädgårdsmästarna Peter Svensson och Britt-Inger Rehn förklarar de hur de har använt trichodermasvamparna
i bekämpningen av skadesvamparna
på rosor, främst mot svartfläcksjuka.
Det är nästan uteslutande de moderna rosorna
och de engelska rosorna som har behandlats med
först Biobalans som myllas ner i jorden och senare,
från och med våren 200 också med Binab
som sprutas på växtdelar ovan jorden och
på jorden. 2006 skall man omväxlande använda
Biobalans och Binab.
Framför direktörsvillans huvudingång finns flera rosor ur sektionen pimpinellifoliae planterade på gräsmattan. Här står också flertalet av
pimpinellhybriderna och skall man besöka Göteborgs
rosarium bara en gång under säsongen
så är nog den bästa tiden andra veckan i juni
när de flesta av pimpinellerna har sin finaste
blomning. Denna del kommer troligtvis att
beröras av den i år påbörjade restaureringen av
Trädgårdsföreningens park. Planer finns också
på att återskapa den gamla entrén vid södra
Allén och vägen fram till direktörsvillan, vilket
direkt kommer att beröra gallicakvarteren
med närliggande områden. Det planeras för ett
göteborgskt trädgårdsår år 2008, ”Göteborgs
lustgårdar”. Ulf Nordfjell är anlitad som landskapsarkitekt
för att ge förslag på förändringar.
År 2007 har rosariet 20-årsjubileum och Tore
Hjelte, chef för Trädgårdsföreningen berättar
att man därför kommer att börja med de delar
som kommer att beröra rosariet. Exakt vad det
kommer att innebära för rosariets del vet man
inte än men planeringen är i full gång.
Rosa willmottiae
|
| |
I rosariet finns en hel del arter planterade. Ursprungstanken var att plantera dem tillsammans med tanke på geografiskt ursprung, nordamerikanska, asiatiska etc. Idag är dessa grupper uppblandade men de har i stort sett kvar sin ursprungliga placering. Arterna placerades i huvudsak i öster utanför ovalen med de moderna rosorna. Göteborgsgruppen har föreslagit att fler artrosor skall köpas in till rosariet.
De första planterades i våras, till exempel Rosa fedtschenkoana, den remonterande föräldern till Rosa damascena bifera, samt Rosa willmottiae. Fler kommer att planteras det kommande året. Det återstår att se vad de nya planerna för rosariet
kommer att bli och vad det innebär för just denna del, jag tror det kommer att finns anledning att återkomma under den ärmaste tiden. En förhoppning är att man väljer att vårda och utveckla denna för Norden unika samling av rosor och det unika kulturarv som Göte Haglund donerade till Göteborg i början av 1980-talet.
|
1 Dunthorne, Susan och Rustan Älvebyn; Trädgårdsföreningen
150 år, Akademiförlaget 1992
|
|
