Rosinventering i väst 2005-2006 m m

Text och foto: Henny Johansson

Rosinventering – uppföljning hösten 2006

Lokala rosinventeringar eller pilotstudier har gjorts inledningsvis, exempelvis på Gotland och i Småland, och av föreningen Österlens historiska rosor. Många har sedan tidigare på eget initiativ tillvaratagit de s k hitterosorna. Under året har ett antal artiklar skrivits om den sedan år 2005 mer rikstäckande inventeringen av rosor och med inslag av de redan påbörjade privata initiativen, se exempelvis Anette Sandh och Eva Stade i tidigare nummer av Rosenbladet. Jordbruksverket och Centrum för biologisk mångfald, CBM, har initierat en nationell samordning genom programmet för odlad mångfald, POM, i syfte att samla in dessa rosor för att senare placera dem i en nationell genbank och i ett antal lokala genbanker. Var de senare skall vara belägna har ansvariga för POM-projektet på CBM ännu inte beslutat. I och med att inlämnaren överlämnar själva växtmaterialet till CBM blir rosorna också i s k allmän ägo, vilket innebär att de, som vid våra lokala genbanker av exempelvis äpple och päron, kommer att kunna säljas till privatpersoner eller till dem som vill föröka upp och saluföra rosorna.

Rosinventering i väst

Efter den här inledande texten skall vi hålla oss till Västsverige där Göteborgs Rosensällskap m fl är aktiva i inventeringen av rosor. På Göteborgs rosarium finns en del sedan tidigare inlämnade så s k hitterosor, eller hellre, ”ännu inte identifierade och/eller sort/gruppbestämda” rosor. Här finns ”Kungälvsrosen” inlämnad för ett antal år sedan från en boende i Kungälv, och som vi under Kom-och-visa-tillfällen 2005 och 2006 fått in på ett flertal platser, samt känt igen i inlämnade rosor i Östergötland och Jönköpingstrakten.

Här finns också en Rosa pimpinellifolia 'Plena', som klart skiljer sig från den vi anser vanligast, och en ännu inte identifierad svagt gul och återblom-mande pimpinellros. Vi skall i vinter tillsammans med rosariets personal försöka få fram varifrån de kommer.

En ros ur portlandgruppen som tidigare har benämnts som ”oidentifierad” är dock en känd ros med namnet 'The Portland from Glendora' eller 'Johasine Hanet' (Vibert, Frankrike, 1847). Denna ros finns att köpa i USA, men Göteborgs rosarium (not 1) är troligen, än så länge, som offentlig samling ensam i Sverige om denna ros, som är en ros ur Göte Haglunds ursprungliga samling. Rosen har sålts från rosariet i Göteborg och förhoppningsvis kommer den att okuleras upp för ytterligare försäljning. Den är mycket odlingsvärd och går bra även på egna rötter, sprider sig måttligt och har en riklig huvudblomning och en nästan lika riklig återblomning i augusti.

Vi har fått in flera rosor ur damascena-gruppen, varav en är identifierad som 'Bella Donna' (not 3, före 1848), inlämnad från Trollhättan, ”Äsrosen”, ursprungligen från Äs gård i Uppland, och från Lidköpingstrakten, ”Lasses ros”, rosen har karakteristiska blomknoppar som är flata, gul-grön-vit-rosa, rosa blomma med gult öga. Vi har fått in ytterligare fyra stycken oidentifierade damascenerosor.

I gruppen pimpineller har vi fått in bl a den finska rosen 'Papula', en ros som vandrat från finska karelen till Floda, och en ros som troligtvis är 'Husmoderrose', den växer nu i Fjärås, men är känd från Haga på Orust sedan slutet av 1800-talet. På den fina och mycket välskötta halländska gård som vi besökte dagen innan midsommarafton (då hade 'Husmoderrose' haft sin finaste vecka, som vi precis missat!), växte även en äldre lågväxande rudbeckia.

'William's Double Yellow' m fl

En ros som vi har fått in från flera platser är en gul ros som verkar vara mycket spridd på västkusten och som vi har identifierat som 'William's Double Yellow' (not 4) på grund av dess kala blomskaft och blomaxel, kan också ha enstaka taggar på blomskaften, blomman kan ha en något spetsig formation av grönaktiga ”blad” istället för pistiller (not 5), den sprider sig lätt med rotskott. Material som lämnats in i Bohuslän med känt samma ursprung visar stora variationer i växtsätt beroende av miljö, bl a en höjd som varierar mellan 80 cm och 2,0 m. Också i Norge är 'William's Double Yellow' vanlig.

'William's Double Yellow',
Göteborgs rosarium

‘Harison's Yellow',
Göteborgs rosarium

”Kungälvsrosen” m fl

Den ovan nämnda ”Kungälvsrosen” är en ros som vi efter 2005 också gett bl a namnet ”Rosen i Bräcke” efter en ros som lämnades in vid rosenfesten på Göteborgs rosarium 2005 och som växer på Bräcke hembygdsgård, Tjörn. Vi placerar denna ros i gallica-gruppen, trots att det finns de som placerar den i damascena-gruppen. Varför? Det är en ros som starkt påminner om rosor identifierade som R gallica och R gallica var pumila, men också R gallica var officinalis. Detta med tanke på förekomst av taggar, som är få och mindre (2-5 mm), enstaka kan finnas längre ned på grenarna eller vid basen av busken; de med glandelhår försedda blomskotten och blomskaften; gallica-lika, ovala, något avlånga och spetsiga - rundade småblad, som är gröna till mörkt gröna, nya blad har ofta en rödaktig ton, framför allt kanten; formen på blomaxeln är något avlång, smal, nästan alla bildar senare nypon som är runda - ovala och gallica-lika, rödaktiga. Blomman påminner om R gallica var officinalis, men har en ljusare rosa färg, har ett fåtal vita strimmor och doftar starkt. Växtsättet är något vekt men upprätt - något liggande, ca 80 cm-1,2 m x 1, 0 – buskage då den sprider sig med rotskott, höjden är möjligen beroende av miljön.

'Kungälvsrosen" båda bilderna,
Göteborgs rosarium

I år fick vi in två rosor som liknar de nämnda, från Göteborg och Hisings-Backa, ursprungligen från Uddevalla respektive Katrineholm. Den senare är på sin nuvarande växtplats ca 1,7 m och upplevs också som friskare än de övriga, som kan får något missbildade blad, vilket också kan vara en hjälp vid identifieringen.

Vi anser att också ”Vellingtorprosen” (kan ses på Rosenlunds rosarium i Jönköping) ingår i det här ”sortkomplexet”. Vi ser fram emot kommande DNA-studier för fastställande av grupptillhörighet och eventuell genvariation i materialet.

”Fransyskan”

Under årets rosenfest lämnade en boende i Kungälv in en ros som hon fått av en bekant i Frankrike. Den har växt på en gård i Frankrike sedan början av 1900-talet. Naturligt nog av inlämnaren kallad ”Fransyskan”, en mycket vacker ros, men också en ros som är svår att gruppbestämma då den lånar karaktäristika från flera olika grupper som exempelvis gallica och damascena. Den har en välformad blomma, men med en i vart fall i år omfattande prolifiering (not 6); taggar, blandade från mindre till grövre över hela plantan, både gamla och nya skott, ljust gröna - rödaktiga på nya skott; småbladen varierar stort i form och storbladen kan vara mycket stora, upp till 25 cm, hårig under och översida, matta oftast ljust gröna blad, översidan upplevs ibland som ”fårade/rynkiga” (jfr francofurtana-gruppen), når en höjd upp till ca 2,0 m i skyddat läge; ger dock sällan rotskott. Troligen har samma ros lämnats in vid inventeringen på Österlen.

”Fransyskan”, Kungälv (från Frankrike)


Vi har fått in flera gallicor, även rosor ur centifoliegruppen, med skiftande utseende, kända och oidentifierade, vilka kommer att följas upp ytterligare under de kommande åren.

Vi vill passa på att, så här långt i arbetet med inventeringen, tacka samtliga medverkande vid rosinventeringen utöver inventerarna: enskilda medlemmar i SRS, besökande och inlämnare av rosor, personal på rosariet i Göteborg, föreningar och institutioner som villigt ställer upp med platser, lokaler, och framför allt, värdefull tid.

Göteborgs Rosensällskap